Lukas hade 38 graders feber igår, så sa att han får tutta hela natten. Simon fick ersättning av sin pappa. Detta resulterade i en mycket dålig natt... Lukas vaknade hela tiden och skulle tutta, fast han vill i stort sett inte ens ha den egentligen! Hade det inte varit en bebis, hade jag starkt funderat över ifall han jävlades med mig :(. Tydligen så hade sambon haft samma vända med Simon, fast jag inte märkt det. Så lite sov jag väl säkert, men det känns inte idag.
Nu ligger de å brottas i lekgymet och jag räknar tyst minutrarna innan de båda vill ha min uppmärksamhet och komma upp.
Missförstå mig rätt (och har ni läst min blogg så vet ni) jag ÄLSKAR mina barn, men just idag (och såna här dagar) så önskar jag att de snart kunde upptäcka varann. Eller åtminstone fortsätta vara nöjda i gymet en timme iallafall, eller två. Så där som de gjorde för bara två veckor sen...
Nu vill de bara vara uppe hela tiden, prata, titta, sitta, stå och bara vara där jag är. Jag orkar inte!
Alltså rent fysiskt, det går inte! De väger mellan 7-8 kg och är två, jag orkar inte bära runt på dem.
Jag kan inte sätta dem upp båda två, kan inte hålla båda två i armarna så de får stå upp, kan inte, kan inte, kan inte! Kan inte ens förklara detta för dem eftersom de bara är tre månader gamla...
Älskar dem så otroligt mycket och känner mig så totalt misslyckad idag. Att jag inte orkar och att jag inte kan. Jag är ingen dålig mamma, jag vet! Bara känner mig så... Nere... Jävla skit på allt!
Nu ligger de å brottas i lekgymet och jag räknar tyst minutrarna innan de båda vill ha min uppmärksamhet och komma upp.
Missförstå mig rätt (och har ni läst min blogg så vet ni) jag ÄLSKAR mina barn, men just idag (och såna här dagar) så önskar jag att de snart kunde upptäcka varann. Eller åtminstone fortsätta vara nöjda i gymet en timme iallafall, eller två. Så där som de gjorde för bara två veckor sen...
Nu vill de bara vara uppe hela tiden, prata, titta, sitta, stå och bara vara där jag är. Jag orkar inte!
Alltså rent fysiskt, det går inte! De väger mellan 7-8 kg och är två, jag orkar inte bära runt på dem.
Jag kan inte sätta dem upp båda två, kan inte hålla båda två i armarna så de får stå upp, kan inte, kan inte, kan inte! Kan inte ens förklara detta för dem eftersom de bara är tre månader gamla...
Älskar dem så otroligt mycket och känner mig så totalt misslyckad idag. Att jag inte orkar och att jag inte kan. Jag är ingen dålig mamma, jag vet! Bara känner mig så... Nere... Jävla skit på allt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar