Tvillingar sjuka, föräldrar trötta och familjeintriger

Ja så har det sett ut de senaste nio dagarna, har därför inte orkat eller velat blogga. Våra pojkar har varit sjuka i 1,5 vecka i feber, skrikit på nätter, gnällt på dagarna och bara vara allmänt påfrestande.
Hur underbart det än är att ha tvillingar, så är det absolut jobbigt när båda är sjuka!
På det så försöker vi renovera vårt hus, ta hand om tomten, sambon fixa sitt jobb med alla måsten, få pengarna att gå ihop och medla i den enes familj (min).
Har inte så mycket mer att säga idag, tvillingarna är iallafall bättre verkar det som. Tjatar här bakom som två små Kalle Ankor :)
De går nu med gåvagnarna sina, Simon kröp uppför trappan igår som om han aldrig gjort annat. De är 9,5 månad... Det går fort nu! :)
Ska vara med dem nu istället, lämna datorn lite och alla sociala medier. Dags att äta frukost om inte annat ;)
Stor kram till er alla

Barnfri helg från våra tvillingar

Den blev superbra, absolut! Men sen har det varit fullt ös sen vi fick hem dem. Skrik, gnäll, snor och feber. Älskar dem så otroligt och det gör ont i mig när de är så ledsna :(. Tror de märkte av mer än vad vi trodde, av att vi inte var med dem. De gosar, vill kramas och pussas hela tiden. Lägger armar och händer på oss, som om de gör sig säkra om att vi inte sj dra igen. Stackars små :(. Ja ja, lämnar lite foton från helgen ändå, hoppas alla haft en riktigt fin påsk!

Barnfri påskhelg

Ja vi har ju det, så ska inte blogga sönder detta. Utan jag ska njuta! Så idag blir det bara massa foton :). Ses kanske imorgon alla fina läsare!

Tvillingar och att vakna tidigt

Jag har nya smeknamn på mina barn, the Babyzillas... Kl 6 prick vaknade båda, ställde sig i krypposition, skrattade och kastade sig sen över oss. Nafsar på oss, klappar, klättrar, river osv osv.

Är så förbannat trött idag, ser dubbelt. Gaaaaah, älskade monster :)

Vatten, flaskor och tvillingar

Så skönt att de kan hålla flaskan själva nu, våra små solstrålar. När de signalerar törst kan jag bara lägga dem ner på golvet, ge dem flaskan och så dricker de till de är nöjda. Fantastiskt! :)

Fullt röj här hemma idag

Herregud vad mina grabbar röjer! Det stoppas saker i munnen, klättras, kryps och idag ställde sig Simon upp med. Tvillingar är fantastiskt, behöver aldrig uppsöka ett gym igen :P

Grattis mina älskade yrväder på er niomånadersdag :)

Simon 14/4

Lukas 10/4

Har ju glömt!

La ju upp en förebild hos frisören, men har ju helt glömt efterbilden :) så här kommer en hel drös. Sov gott alla finingar :)

Så här ser våra morgnar ut

Lite babyyoga, lite riva i tidningar och pyjamashäng :)

Att amma offentligt

Nu hittade jag tyvärr inte artikeln ang amningen på Grand Hotel, som egentligen är grunden till detta korta inlägg. Däremot så länkar jag med till denna korta artikel, där diverse krögare får svara på hur de tycker/känner kring amning på krogen.
Jag själv som blev mamma i juli och ammade dem fram till för 3 månader sen, tycker självklart att amning är det mest naturliga som finns! Varför ska vi inte kunna sitta vart vi vill? Det handlar inte om att jag "måste" ta ställning och att jag känner mig kränkt, det handlar om att amning är det mest naturliga som finns. Det mest naturliga som funnits sen urminnestider. Vi matar våra barn på det sättet.
Sen tyckte jag själv att det var skönt att lägga en filt över mig och tvillingarna när det var dags att matas, men inte för att jag skämdes eller för att jag kände att jag ville "skona" andra gäster. Jag tänkte bara på mina barn och att de skulle få äta i lugn och ro.
Det är ändå konstigt att vi i Sverige inte kommit längre än så här, att amning ska vara ett ämne som ska diskuteras, delas i små, små delar och redas ut. Bebisar äter så, eller så äter de ur en flaska. Så är det bara.
Så, nu ska jag ha lördag och äta godis :)

Krögare får svara ang amning

Hos frisören

Egentid så det skriker om det! Piffar håret, dricker cappuccino och bloggar. Senare i eftermiddag blir det Ikea och efter det shopping i gallerian med sambon och kidsen. Fan vilken bra lördag det varit hittills! :D

Monsters Inc aka mina barn

Jadå, det är precis så som det låter. Det är små monster som äger våra hjärtan, de små monstrena låter som monster, äter som monster, sover som monster och är lika fantastiska, underbara som bara små bebismonster kan vara!

På måndag blir de hela 9 månader gamla (korr 8 månader den 5/4) och jag har aldrig varit med om något liknande förut. Den här ovillkorslösa kärleken som flödar, som bara fortsätter komma, som aldrig sinar och som bara fylls på från intet.

All trötthet är som bortblåst när jag ser dem, jag minns inte ens de första jobbiga månaderna. Jag lever bara i nuet och det vi skapar varje dag. Jag och mina barn.

Våra frukostar, våra luncher, våra promenader, våra bus, våra skratt och allt som ingår i en vardag som för det mesta sker inom husets fyra väggar.

Vi tar oss ut ibland till Familjecentralen, till vänner, till affären, på promenader och grabbarna älskar det. De är som uppslukade av andra människor, älskar andra bebisar och de älskar varann. Det märks.

De klappar på varann, kryper och väntar in den andre, kramar varann, leker med varann, söker efter varann i sömnen, de busar med varann och får varann att skratta.

Lukas kröp den 22/3, den 27/3 kom Simon på hur han skulle göra eftersom Lukas hela tiden var fram till honom och liksom visade "så här ska du göra brorsan". Den 4/4 ställde sig Lukas upp och ingen är stoltare än mamman som för tillfället springer över hela huset för att stoppa dem från allt möjligt upptåg.

De har ett himla humör, attans om de inte får som de vill. Då ser de till att mamman vet om det, det skriks, viftas, gnälls och så vidare, inget lugnar, inte förrän de är trygga upp i mammans famn. Då börjar de skratta och ser mycket nöjda ut.

De sover i sina sängar, men vaknar gärna fortfarande för att bli lyfta över till vår säng. De sover tätt intill våra kroppar, kryper in i våra armhålor, Simon sover med hela nacken bakåt så han kan kila in pannan i våra kuddar eller i våra armar. 

De pussas och kommer krypandes när jag leker med förlovningsringen på golvet.

Det här med att vara förälder är fantastiskt, faktiskt, inget slår det. Att få vara tvillingmamma tar det mesta, jag kan inte förstå att jag är så lyckligt lottad. När nånsin i mitt liv har jag känt mig så komplett?

Hela mitt liv är en enda stor kärleksförklaring till mina barn och till den man som gjort detta möjligt för mig :)

Fredrik - jag älskar dig!