Nä usch, jag har inget att säga till mitt försvar mer än att. Ja, barnen tar tid! Och även om jag (allt som oftast) känner mig som en dålig mamma :) vem gör inte det huh? ;) Så försöker jag ändå lägga så mycket jag kan på dem. Och när de sover sin förmiddagssömn mellan kl 10-12, ja då kryper jag ner mellan dem och sover med dem. Finns det något mysigare än att ha sina barns små kroppar mot sin egna, höra deras små lätta andetag, hur de snörvlar med sina täppta näsor och hur de gnuschar in sig mot mig. Vem vill gå upp, slå på datorn och blogga då? Inte jag, tyvärr! Jag blir nog aldrig rik eller känd på den här bloggen ;) fast det är/var inte mitt mål heller. Mitt mål är helt enkelt att skriva mina tankar, min vardag och om mitt liv här. Mina funderingar, mina framgångar och motgångar. Fylla denna blogg med mina minnen från deras tid. Fast till och med där brister jag...
Paus och går och kollar till twinsen som står å sover i vagnen på verandan
Så där ja, hmm, ja igår fyllde mina hjärtan 7 månader och vad livet förändrats! De rör sig runt i gåstolarna, öppnar skåp, lådor, greppar allt de får tag i :) De älskar Babblarna och Jag är en Gummibjörn på datorn och Tittut med mamma i verklige livet ;) De dregglar och tuggar besatt, så tänderna kommer nog ploppa fram när som helst. De har ätit sen de var 4 månader och nu har vi fasta rutiner på dem. Kl 8:30 gröt, frukt och vatten, kl 10:15 Semp 2 + vila två timmar, kl 13:30 mat, frukt och vatten, kl 15 Semp 2 + vila en timme, kl 18:15 majskrokar+frukt och kl 19:15 välling och sova för natten. Från att ha vaknat en gång varje timme, sover de nu till ca kl 1, får en flaska och somnar om, vaknar vid kl 5:30, får en flaska och sover sen till kl 7 eller 7:30. Vaknar de däremellan räcker det nu (sen en vecka tillbaka) med att vi hämtar och lägger dem hos oss. För de somnar oftast i sina egna sängar :) Lukas vill börja krypa, trycker upp sig på händerna och trycker upp rumpan allt vad han kan, men lyckas inte helt ännu. Simon tittar på sin bror och försöker hänga på. De älskar frukt, ALL frukt. Mat älskar de sin havregröt och havrevälling, rotsaker med kött, spaghetti och köttfärssås och nudlar med kalkon och grönsaker. De är allt jag nånsin bett om, allt jag kunnat önska mig. De är det viktigaste, det enda, mitt allt! (såklart deras pappa också :P). Jag har aldrig älskat någon så som jag älskar dem, det är en kärlek utöver allt annat. Jag trodde nog att jag inte skulle känna så här, eller vara en mespropp, men det är jag inte :) Jag försöker lära dem att även om man slår i, så är det inte alltid farligt. Speciellt nu när de lär sig att sitta, så skojar vi lite så de blir glada igen. Tröstar dem när de gråter så tårarna sprutar, vyssjar dem, torkar deras tårar, pussar dem, kramar dem och ger dem mitt tysta löfte om att mamma är här, mamma finns för dig och mamma älskar dig.
Innan jag blev mamma var jag en helt annan person, det är bara att inse. Jag har fått mer tålamod, ett inre lugn, mer stresstålig, mer att "ja men det löser sig", är lugnare i mitt sätt, ser på livet i ett lugnare tempo. Inser att jag visst vill vara den typiska mamman, den som pysslar, som är hemma med barnen, som vill leka med dem, baka med dem, skratta med dem, kittla dem osv
Jag är en bättre människa pga mina barn, en klyscha, men så är det.
Det räcker för idag, jag hoppas jag blir bättre överlag på att blogga!
En stor kram och en fin helg till er alla :)
