Blev så himla ledsen precis och måste få skriva av mig det någonstans, innan tårarna börjar rinna på mig och jag inte kan somna...
Lästa precis ett gammalt inlägg från den 17/3 på fejjan från en tjej som kände/känner mamman till barnen som för sex år sedan blev mördade i Arboga.
Hon beskrev saknaden, händelsen och allt så fint att tårarna direkt steg i mina ögon. Hon hade lagt ut foton på dem, skrev deras namn, foton där syskonen kramar varann och skrattar (nu kommer de förbannade tårarna ändå) och mitt hjärta brast. Det föll isär och jag vet inte hur jag ska kunna laga det riktigt just nu. Hur kan man göra något sådant? Varför hände det? Jag blir helt galen och vill skrika och då känner jag inte ens någon av de inblandade.
Bilden av de skrattande barnen är inpräntat på mina ögonglober denna natt, kommer inte kunna somna.
Förlåt mig för detta inlägg, var tvungen att lägga bördan någonstans...
Lästa precis ett gammalt inlägg från den 17/3 på fejjan från en tjej som kände/känner mamman till barnen som för sex år sedan blev mördade i Arboga.
Hon beskrev saknaden, händelsen och allt så fint att tårarna direkt steg i mina ögon. Hon hade lagt ut foton på dem, skrev deras namn, foton där syskonen kramar varann och skrattar (nu kommer de förbannade tårarna ändå) och mitt hjärta brast. Det föll isär och jag vet inte hur jag ska kunna laga det riktigt just nu. Hur kan man göra något sådant? Varför hände det? Jag blir helt galen och vill skrika och då känner jag inte ens någon av de inblandade.
Bilden av de skrattande barnen är inpräntat på mina ögonglober denna natt, kommer inte kunna somna.
Förlåt mig för detta inlägg, var tvungen att lägga bördan någonstans...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar